Hej. Igår va det typ 40 personer som skrev till mig, jag blir så glad att det är så många som bryr sig om varandra. Jag kanske inte är på riktigt 'prat humör' , men om det är helt kört med allt, så hör jag av mig. Men jag har svårt att prata med folk. Enklare att skriva.. Tycker jag. Men ni är underbara, allihopa. Det ni gör kan faktiskt rädda liv! Sjukt fina människor!
Tog inte med alla texter, haha va flera som skrev typ värsta romanerna. Blir sjukt glad, men lägger inte upp allt. Är för privat. Tog inte med namn heller, visste inte om de va okej, och orkade inte fråga alla om det, så tog bara textenerna. Tack. Glöm inte att ni är underbara!

Hej. Tack för allt stöd. Betyder allt!
Inatt så va det 2 killar som bor här, dom är 11 & 12 år, dom sprang runt i hela huset, skrek & dunkade i väggar oh shit, hela natten. Så jag sov typ 3 timmar inatt. Va skit grinig imorse, men drog ändå till skolan. Vi går ju på en lite 'speciell' skola. Andra regler och mindre elever som sagt, så jag fick åka hem för dålig attityd.... Så kom väl hem för drygt 1 timme sen. Är sjukt förbannad på dom 2 skitungarna, seriöst, dom har hållt på så här i 2 veckor. VARJE NATT. Så har inte sovit på as länge.. Och idag sprack det.. Personalen gör typ inget åt det heller, så är galet arg. Dom andra ungdomarna är sjukt arga också.

Det hände ju som sagt en hel del saker igår, och jag är sjukt glad för erat stöd! Tack, tack, tack, tack!

Hejsan. Som sagt. Mår typ piss just nu pga, en sak med min pappa. Men de är bara att kämpa på ändå.. Ska försöka iallafall.. Jag fick ett samtal förut, och bröt ihop. Och ville komma på andra tankar, så jag drog till biblioteket och lånade 3 böcker. Ska börja läsa nu, för måste komma på andra tankar innan jag dränker mig i tårar.. Jag kanske inte svarar på alla som skriver på fb. För orkar inte just nu. Hade hemkunskap idag iaf.. Gjorde thekakor.. Som om det intresserar er men ah..

Ska läsa & bara vara för mig själv nu. Tack för allt stöd. TACK.

Typiska tjej & tonårsböcker, i know..

Min pojkvän Min mamma
&
Min lillebror &
&
Min bästavän & Min bonuspappa.

Hej. Idag är det fars-dag, och jag mår sådär. Jag och min pappa har inte längre kontakt med varandra, för han sabbade det totalt. Det har alltid varit jag som har gjort ALLT för att våran relation ska funka.. Men för typ några dagar sen sa han saker jag aldrig kommer glömma. Så jag gav upp, om han vill ha mig i sitt liv, då får han bevisa och kämpa för det. För han har aldrig varit en riktig pappa för mig.. Hans plats som pappa till mig, har blivit ersatt för läänge sen. Det här är hemskt att säga, men de är sanningen.. Jag älskar inte min pappa, och det måste man inte heller, man har inte valt sina föräldrar.

Min pappa träffade jag för första gången när jag va 6. Sen har det gått fram och tillbaka, ibland gick det månader innan han hörde av sig, han tänkte bara på sig själv. Det gör han fortfarande.. Och när vi bråkar, och han gör nåt fel, så är allt ändå bara mitt fel. Det är jag som är misslyckad och bara en dålig dotter. För i hans hjärna, är han världens bästa pappa. Alla älskar honom & han gör aldrig fel. Det är vi andra som ska be om förlåtelse för HANS misstag. Och jag är jävligt sick of that.

Men det är jobbigt för mig idag, för jag vill ha honom i mitt liv, men det funkar inte, han är ingen bra pappa, och han vet om det.

På bilden där nere, va jag jätte glad. Jag hade träffat min pappa för första gången, den lyckan asså? Jag va 6 år.. Och nu är jag 14. Han har missat allt i mitt liv, det enda han har varit med om i mitt liv, är några av mina födelsedagar. Sen är det inge mer. Och jag tänker inte kämpa för någon som inte vill ha mig i sitt liv.